skip to main content
sluta rka

Hur vet vi vad vi åstadkommer?

Sluta-Röka-Linjen har utvecklats genom systematisk forskning, både epidemiologiska metoder och randomiserade studier där olika behandlingsrutiner jämförs och den bättre implementeras i verksamheten (Helgason & Post 2014).

Tidigare undersökningar (Helgason et al. 2004) har visat att ungefär åtta av tio röker fortfarande när de ringer SRL för första gången, och vill ha stöd med att sluta, medan två av tio redan har slutat (de flesta inom senaste veckan) och vill ha stöd för att hålla ut.

Samma undersökning visade att ungefär en av tre var rökfri (31 %) efter 12 månader.

Våra senaste undersökningar (2006-2014) indikerar att vi har blivit bättre på att hjälpa våra kunder och i nuläget rapporterar närmare fyra av tio rökfrihet vid 12-månadersuppföljningen (Lindqvist et al. 2013; Nohlert et al. 2014).

Forskningen har bl.a. gett oss omfattande information om vilka besvär våra kunder har och hur vi bäst kan hjälpa dem att hantera dessa besvär (Tomson et al. 2006).

Vi vet också med forskningens hjälp att SRL inte bara når bra resultat, utan åstadkommer sina resultat till en avsevärt lägre kostnad än andra jämförbara behandlingsalternativ (Tomson et al. 2004).

Forskningen på SRL har också bidragit till utvecklingen av kvalitetssäkringen av motiverande samtal i samarbete med MIC-Lab (miclab.org) på Karolinska institutet (Forsberg et al. 2008, 2009 och 2010).

EFFEKTER PÅ TOBAKSAVVÄNJNING INOM VÅRDEN

I två stora undersökningar inom primärvården i Sverige har man kunnat konstatera att de vårdcentraler som är flitigast med att hänvisa sina patienter till SRL är också duktigast på att erbjuda sina patienter stöd på den egna vårdcentralen (Boldemann et al. 2006). Liknande resultat finns rapporterade från tandvården (Helgason et al. 2003; Axelsson et al. 2006). Resultaten indikerar att vårdpersonalen ser på SRL som ett professionellt pålitligt stöd för att kunna driva systematiskt tobaksförebyggande arbete i vården.

AKTUELLA STUDIER

Utvärdering av behandlingsintensitet på Sluta-Röka-Linjen. Syftet med utvärderingen var att jämföra effekten av en högintensiv proaktiv tjänst med effekten av en lågintensiv reaktiv tjänst. Ingen signifikant skillnad i rökfrihet visade sig mellan grupperna vid 12-månaders uppföljning i en klinisk randomiserad studie där 586 klienter ingick. Slutsatsen är att SRL kan utöka sin kapacitet genom att endast erbjuda proaktiv tjänst till utvalda grupper.

Kostnadseffektivitetsanalys av Sluta-Röka-Linjen. Analysen visar att linjen fortfarande är en av de mest kostnadseffektiva vårdinsatserna i Sverige, även med kostnader för utveckling och utvärdering inräknade. I den nya analysen görs beräkningar utifrån andelen ”kontinuerligt rökfria” (6 månaders rökfrihet) vid 12-månaders uppföljningen, vilket är ett strängare mått än det som har använts i tidigare kostnadsanalyser där utgångspunkten var ”punkt prevalens” (rökfri minst en vecka vid 12-månaders uppföljningen).

Bortfallsanalys av Sluta-Röka-Linjen. Data har samlats in från slumpvist valda klienter som inte har svarat på Sluta-Röka-Linjens uppföljningsformulär för att kunna justera för eventuell snedvridning i skattning av andel rökfria vid 12-månaders uppföljning. Bortfallsanalysen sker i samarbete med Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Klientnöjdhet med samtalet och uppgiven tillit till den egna förmågan att bli rökfri vid första samtalet till linjen undersöks som prediktorer för rökstopp vid 12-månaders uppföljning.

För mer detaljerad information om resultaten på linjen och pågående samt planerade studier, kontakta: asgeir.helgason@ki.se.

ÅRSRAPPORTER

Sluta-Röka-Linjen årsrapport 2016

Sluta-Röka-Linjen årsrapport 2015

DOKTORSAVHANDLINGAR

Lindqvist, H. (2016). Motivational interviewing in smoking cessation: effectiveness, Active Components, and acquisition of counsellor skills. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm). Hämtad från https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/45208/Thesis_Helena_Lindqvist.pdf?sequence=3&isAllowed=y 

Nohlert, E. (2013). Smoking cessation: Treatment intensity and outcome in randomized clinical trials. (Doktorsavhandling, Uppsala Universitet) Hämtad från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:658729/FULLTEXT01.pdf

Tomson, T. (2006). Telephone support for smoking cessation: The Swedish example. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm). Hämtad från https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/39604/thesis.pdf?sequence=1&isAllowed=y

SVENSKA RAPPORTER

Åström M, Zethraeus N, Heintz E, Nohlert E, Helgason ÁR, Burström K: Kostnader och hälsoeffekter till följd av Sluta-Röka-Linjen. Rapport CHIS 2015:3. Stockholm 2016. http://folkhalsoguiden.se/amnesomraden/folkhalsoarbete/rapporter/kostnader-och-halsoeffekter-till-foljd-av-sluta-roka-linjen/

Helgason ÁR, Nohlert E: Sluta-Röka-Linjen. Utvärdering av behandlingsintensitet. Vetenskaplig rapport 2015:3 (ISBN 978-91-87691-24-9), Stockholm 2015. http://folkhalsoguiden.se/amnesomraden/alkohol–droger/rapporter/studie-om-sluta-roka-linjens-behandlingsmetoder/

Helgason ÁR, Post A: Sluta-röka-linjen – Behandlingsupplägg och rutiner. CES Rapport 4 (ISBN 978-91-980442-7-0), Stockholm 2014http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Tobak/Rapporter/srl-behandlingsupplagg-och-rutiner.2013_4.2014.pdf

PUBLICERADE ARTIKLAR

Nohlert E, Öhrvik J and Helgason AR. Non-responders in a quitline evaluation are more likely to be smokers – a drop-out and long-term follow-up study of the Swedish National Tobacco Quitline. Tobacco Induced Diseases. 2016 Feb 3;14:5. doi: 10.1186/s12971-016-0070-2. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26843854

Nohlert E, Öhrvik J and Helgason AR. Effectiveness of proactive and reactive services at the Swedish National Tobacco Quitline in a randomized trial. Tobacco Induced Diseases 2014 Jun 3;12(1):9. doi: 10.1186/1617-9625-12-9. http://www.tobaccoinduceddiseases.com/content/12/1/9

Lindqvist H, Forsberg LG, Forsberg L, Rosendahl I, Enebrink P, Helgason AR. Motivational Interviewing in an ordinary clinical setting: A controlled clinical trial at the Swedish National Tobacco Quitline. Addict Behav. 2013 Mar 20;38(7):2321-2324. doi: 10.1016/j.addbeh.2013.03.002. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0306460313000749

Forsberg L, Forsberg LG, Lindqvist H, Helgason AR. Clinician acquisition and retention of Motivational Interviewing skills: a two-and-a-half-year exploratory study. Subst Abuse Treat Prev Policy2010 May 13;5:8. Länk till abstrakt: http://www.substanceabusepolicy.com/content/pdf/1747-597X-5-8.pdf

Forsberg L, Berman AH, Kallmén H, Hermansson U, Helgason AR. A test of the validity of the motivational interviewing treatment integrity code. Cogn Behav Ther. 2008;37(3):183-91. Länk till abstrakt: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18608316

Forsberg L, Kallmen H, Hermansson U, Berman H, Helgason AR. Coding counsellor behaviour in motivational interviewing sessions: inter-rater reliability for the Swedish Motivational Interviewing Treatment Integrity Code (MITI). Cognitive Behaviour Therapy.  2007;36(3):162-9. Länk till abstrakt: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17852172

Boldemann C, Gilljam H, Lund KE, Helgason AR. Smoking cessation in general practice: The effects of a quitline. Nic & Tob Research2006;8(6):785-790.

Tomson T, Toftgård M, Gilljam H, Helgason AR. Symptoms in smokers trying to quit. Tobacco Induced Diseases2006;3(2):44-58.

Axelsson S, Helgason AR, Lund KE, Adolfsson J. A. Disseminating evidence from health technology assessment: The case of tobacco prevention. Intl. J. Techn. AssHealth Care2006;22(4):500-505. Länk till abstrakt: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16984684

Tomson T, Björnström C, Gilljam H, Helgason AR. Are non-responders in a quitline evaluation more likely to be smokers? BMC Public Health. 2005: 23;5(1):52. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1173115/pdf/1471-2458-5-52.pdf

Helgason AR, Tomson T, Lund KE, Galanti R, Ahnve S, Gilljam H. Factors related to abstinence in a telephone helpline for smoking cessation. European J Public Health 2004: 14;306-310.

Tomson T, Helgason AR, Gilljam H. Quitline in smoking cessation – a cost effectiveness analysis. Int J of Techn Ass in Health Care 2004 : 20;469-474.

Helgason AR, Lund KE, Adolfsson J, Axelsson S. Tobacco prevention in Swedish dental care. Community Dentistry and Oral Epidemiology 2003 :31:378-385. Länk till abstrakt: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14667009